...det är att få positiva kommentarer som puschar en i rätt riktning, allt känns lite lättare då. Har precis kommit hem efter kall men ack så skön promenad ner till gubbens jobb.....Fick ju skratta lite med goa dottern....

Har nu tänkt kolla på lite jeans åt näst äldsta grabben...stackarn lyckades ju spräcka sina i dag.... och hålet som var när han kom hem var fan inte lite......usch vad det måste känts pinsamt att åka så på bussen hem från Sandviken.

Nu får ni ta vara på er och ha det så gött innan ni kryper till kojs.....Natti!!!

...så smått krypa på mig igen. Tror att det var för att jag tog fram måttbandet och tog ett midjemått....ja nu är jag ju fortfarnde inte smal, men det gav mig en hint om att det händer saker när vågen står still...hallå, jag har minskat midjemåttet med 32 cm sen operationen...det är väl helt fantastiskt...eller hur!!! Lite glädje i allt elände....sen får det faktiskt ta tid att tappa vikten oxå....har ju burit på dem sååååå länge,kilona alltså, även om jag jojat hit och dit med många kilon, så då kan de ju inte ramla av en hur fort som helst....fniss. Kan ju säga att måttbandet räcker till med råge och att det går fane mig åt rätt håll........

...känns det rätt så pissigt. Blir så trött av att ha det så här....varför ska jag behöva ta all skit, fast det är väl så även om det är en klen tröst, att det finns ju alltid de som har det värre...men ändå. Jag mår piss och pärongas och det känns så surt att behöva tampas med detta.....

Lite surkärring känner jag att jag är, så gud nåde den som trampar mig på tårna idag...nej, nej, det är nog lika bra tt ni tassar försiktigt förbi mig annars exploderar jag...tårar kommer hela tiden och jag fan inte hur mycket det finns av dem...de tar aldrig slut.

Kan inte se mig själv med något postivt alls just nu, känns som om allt står still vad det gäller vikten och kroppen, fast det egentligen har hänt och händer hur mycket som helst......blir rädd och tror att jag äter för mycket, eller för lite...det bara snurrar på.....men det är ju så att dessa tankar kommer nog inte bara för mig, utan hos de flesta som har gjort denna operation, gastric by pass. Det handlar ju om att jobba med huvudet oxå och det behövs då på mig hur mycket som helst.........det är ett enda sammelsurium i skallemejan just nu.......gaaaaah!!  Nå väl, ha det bra på er första dag denna vecka på detta år, ta vara på den för den kommer aldrig åter.....Kram!!!

....har man landat hemma igen efter besök hos bästa Anna på psykosocialateamet. Helt slut i huvudet efter det besöket. Nu så är nog farfar på väg in till Gävle lasarett igen. Kanske han kan få lite hjälp med andningen i alla fall.

Dotra ringde och ville ha mor sin med på en promenix och möta gubben vid södra porten i kväll när han slutar. Håller vädret i sig så blir det nog så...

Nu ska jag ta mig en liten pratstund med gubben innan han ska åka till jobbet....nu ska vi tydligen ner en sväng på Bruket o handla före...så nu blev lite stressigt....gaaaah!! Tjo o hej!!!!